Höns & Blommor

Höns & Blommor

Välkommen hit!

Hej och kul att just du hittat till denna sida.
Det här är min "lekstuga" där jag skriver om lite av varje och jag försöker även illustrera med bilder eller film. Från början innehöll bloggen mest kåserier om livet i hönsgården. Jag har även varvat med lite natur och trädgård. Senast har jag engagerat mej i klimatkampen.
Texterna är mer på skoj än på allvar. Dyker det ibland upp något seriöst inlägg är det ofta en miss i arbetet.
Kommentera gärna inläggen
Mycket nöje/Göran
PS Kika gärna in på min andra hemsida med naturbilder och lite filmer
Där finns också min egen gästbok
Galeriet - från hönsgården
Skicka ett mejl

Nu även på Hönsbook

Fröjdas vart sinne - Julfrid på en pinne

Livat i hönsgårdenSkapad av Göran tor, december 24, 2009 07:22:38

Visst kan stämningen mellan mej och hönsen vara en smula uppskruvad ibland. Småirriterad, kan man säga som en mild underdrift.
Det är inte alltid vi tycker och tänker likadant och det är inte varje afton vi skiljs som sanna vänner.
Men på vår uppesittarkväll, dan före julafton. Då är vi så sams och banden oss emellan är starka som kätting och jag vet inte vad för ont som skulle kunna komma oss emellan.
Uppesittarkvällen ska va en kväll med lite lagom mycket tradition, lite lagom nytt och lite lagom mycket julklappar.
Till traditionen hör att jag alltid brukar ta med mej grammofonen ut till julhönsen och spela något vackert och stämningsfullt för dem där de sitter i lugn och ro på sina pinnar med sinnet fyllt av förväntan.
Men det är inte lönt jag frågar vad för slags musik det ska va. Gammelhönsen vill alltid ha ”Sjömansjul på Hawaii” med Yngve Stoor, Ungdomarna vill ha ”Merry Christmas” med The Ramones och så är det mellangänget som vill ha en överraskning.
I år blev det mellangänget som vann. Jag valde själv ut en skiva som jag tror att alla kommer all älska och minnas i minst fem minuter. Det finns så mycket kärlek och värme i den låten och solisten har så´n pondus i sin röst.
Vi lyssnade på sången tillsammans under andäktig tystnad. Bara några förströdda kacklanden hördes och även om gamla Karin råkade släppa sig av ren förskräckelse när solisten klämde i med ”Amen Haleluja” i falsett, var det inte alls något som störde den totala upplevelsen.
Innan ceremonin hade jag tänt de fyra ljusen i ljusstaken som Gun-Britt gjort alldeles själv på sina pysselstunder i mörka hörnet. Hon berättade för mej att hon hade stånkat i två dagar att få till den. Men sannerligen blev resultatet riktigt snyggt.
Gosemusen Sven-Sture, hade fått på sig tomteluva och vinterhalsduk och han satt som har brukar, strax ovanför stegtrappan.
Sven-Sture är en glad mus, han log hela tiden med sin söta garnmun fastän morrhåren spretade lite ostyrigt.
Jodå, de riktiga hönshusmössen va söta de också där de kilade fram och tillbaka mellan foderautomaten och sina gömställen bak masonitväggen. Men tuppen Kjell-Sune tycker inte om att de snor maten mitt framför näbben på honom. Nej, sån´t gillar han inte.
Men nu var det uppesittarkväll och alla var sams och snälla. För säkerhets skull hade jag satt en gummisnodd runt näbben på Olivia. Bara som en gardering liksom. Var det någon som skulle bryta ett snällhetslöfte så var det definitivt hon, och den risken vågade vi inte ta.
Nu var alla spända och väntade på sina julklappar.
Men först var det musik. Och årets överraskning var den vackra julpsalmen ”Fröjdas vart sinne Julen är inne” med Einar Ekberg.

Med den sången vill jag också tillönska Er alla min kära läsare en riktigt varm och innerlig GOD JUL!